Det var en så himla, himla bra kväll i går. Den bästa på länge faktiskt, och i helt fantastiskt sällskap såklart.
Visserligen var väntan på att Sad day for puppets (som är jättebra på skiva men inte alls bra på scen) och Pascal (som har fina affischer men inte alls var värda att lyssna på) skulle spela färdigt så vi kunde få dansa lååååååååång, men det var helt klart värt det. Vi fick dansa järnet till en massa bra indiedängor - det var nästan som att vara på Ace för tre år sedan.
Jag har tyvärr inga bilder att bjuda på, eftersom vi hade så fullt upp med att vara lyckliga, men bjuder på en av favoritdanslåtarna istället.
Min ena sko, och mitt ena knä gick sönder lite, det var svettigt, det var rökigt och vi sjöng med i alla låtar. För första gången på jag vet inte hur länge struntade jag i huruvida folk tyckte att jag var snygg, struntade i hur jag dansade och var inte för full, och det verkar vara receptet för framgång.
Tack alla fina vänner!
