Livet.

Jag kanske inte är lycklig hela tiden (kanske inte ens särskilt ofta) men jag är nöjd. Jag trivs med livet och är himla nöjd.

I get my heart broken every day.

Den 30:e januari, för exakt två år sedan, lyssnade jag på den här låten med The Wellingtons och var nöjd fastän jag var lite heartbroken, för dagen innan hade jag trillat runt på dåliga gatan och druckit drinkar, dansat till fina poplåtar och delat svarttaxi med killen jag var kär i. Jag vågade aldrig säga till honom att jag var så kär, men det visste han nog ändå.

Då tyckte jag att baksmällan och känslan av att vara lite trasig var fin - man kände att man levde. Nu när jag är äldre och klokare (?) är jag lite mer rädd om hjärtat. Eller så orkar jag bara inte bry mig längre, jag vet inte.

Fördelar med singellivet.

Ibland är dagen efter nästan bättre än dagen före. Att utan dåligt samvete (och eftersom jag inte dricker så mycket nowadays även utan baksmälla) kunna ligga i sängen och titta på husletarprogram och Project Runway och äta en semla.

Varför släpa hem någon, ha taffligt fyllesex och vakna nästa morgon med ångest och inget att prata om när man kan ha värsta bästa dagen alldeles för sig själv? What's the point liksom.

None of them make me feel anything.

Jag tror jag blivit för blasé för Stockholms uteliv. Det känns som att samma kväll upprepas om och om igen, och att ingen riktigt orkar bry sig längre.

None of these boys can dance

Not a single one of them stand a chance

All of them girls a mess

I've seen it all before, I'm not impressed

None of them get my sex

None of them move my intellect

None of them work for me

None of them make me feel anything

I'm so bored in this town

Take me away from here

Om du älskar mig kommer jag lämna dig och om du lämnar mig kommer jag lämna dig.

Låtar som ger mig lite åldersnoja 1.

Jag älskar Ladytron, och jag älskar Seventeen men den ger mig sån jävla åldersnoja.

We only want you when you're seventeen
When you're twenty-one you're no fun 

Och nu är jag snart 23. Och verkligen no fun, verkar det som då då.

Тарам, пам, пам,

I dag började jag, min storebror och vår lilla mamma vår kvällskurs i ryska på ABF. Jag börjar redan ångra mig lite, men eftersom den kostar dyra, redan betalda pengar får jag bita ihop och gå. Vem vet, det kanske blir jättekul.

För att peppa till lite bjuder jag på Antoshka - en av brorsonens gamla ryska favoriter. Så himla, himla gulligt.

En liten, liten tant.

I dag kokar jag päron- och vaniljmos och tittar på En plats på landet, och känner mig såklart verkligen som att jag är 22 år gammal.

Mina drömmars karl.

Jag har länge läääääääänge tyckt att Jude Law är den sexigaste mannen som någonsin gått i ett par skor. Stryk det. Efter Love and other drugs är Jake Gyllenhaal nya drömkillen. Så, om någon som läser det här 1. är Jake Gyllenhaal 2. känner honom eller 3. är väldigt lik honom - snälla, maila mig.

Tack på förhand.

Your truly.

Att bli gammal, eller i vart fall äldre.

Skillnader mellan att gå på krogen när man var 20 och när man är nästan 23:

Man tycker att alla är fula
(och ser för unga ut)
Man står inte längst fram och hoppdansar när det är spelning
Man orkar inte bry sig om att önska låtar
Man blir trött i fötterna fortare
Man åker hem tidigare
Man hånglar inte lika mycket/ofta
Man vill inte ligga med någon (och gör det inte heller)
Man lagar nattamat hemma istället för att köpa veggieburgare med bacon på Maxigrillen vid Medis


(Och med "man" menar jag såklart jag. Och på en del punkter även mina kompisar).
Det här låter kanske väldigt bittert. Men det är det inte. Jag hade jättemycket roligt när jag var 20, men det är ändå litelite skönt att den tiden är förbi. Nu tar vi det som det kommer istället. Flyter på.

Mina vänner klär sig helst i svart.

Jag har lite svårt att tänka just nu, därför blir det mest musik här just nu.

Den här får jag i huvudet ibland när jag inte kan sova. Som hela natten i natt. Först kom jag inte ihåg vad det var för låt, bara texten, så jag kunde inte lyssna på den. Sen kom det som en blixt från klar himmel - Andreas Tilliander och Jocke Berg. Arlanda.

Can you give me what I need.

I kväll lyssnar jag mest på L.A. Guns och känner mig lite småcool. Men bara lite.

Hey little girl you`re a heartbreaker

Why you gotta be such a dictator

Så himla, himla nöjd.

Hej kompisar! Idag blev jag godkänd på min examinationsuppgift från primärvårdspraktiken, och på tentan i läkemedelsräkning 2. Då blev jag såhär glad.

Jag gjorde till och med tummen upp men det fick som inte plats på bilden. Tjipp och hej!

Your lips move but I can't hear what you're saying.

Det här är kanske en av de bästa låtarna någonsin.

Now I've got that feeling once again

I can't explain you would not understand

This is not how I am.

(För den som mot förmodan inte vet, är det Pink Floyds Comfortably numb.)

Löjliga familjen - fröken Syster och unge herr Bagare

Jag har suttit hemma hos mamma och pluggat lite vid hennes dator, och när jag haft tråkigt har jag rotat runt bland lite gamla bilder. De här på mig och älskade lillebror Oskar är från hans student 2009.

Den jättefina popcorn-tishan fick jag av mitt underbara kompisgäng när jag fyllde 21. Ballongerna fick Oskar av sina påhittiga kamrater.

Ljus i mörkret.

Det finns ett band som hållit mig sällskap under många, många timmars plugg och uppsatsskrivande. De är ofta de enda jag står ut med efter fyra timmars stirrande på skärmen. The Smiths sviker mig aldrig.

Haven't had a dream in a long time

See, the life I've had

Can make a good man bad

Simple as that.

Jag har fått frågan varför jag inte lägger upp några bilder på mig själv längre. Svaret är enkelt: det är för kallt för att jag ska orka klä mig snyggt, jag är blek och glåmig, har slut på mascara och har inte klippt mig sedan i oktober.

Men jag var i alla fall ganska söt i min ungdoms glansdagar...

Jag kanske är lite knäpp, men det var väl ingen nyhet.

Jag blir ofta väldigt nervös när jag tittar på film. Helst vill jag ha lite förhandsinfo om hur det slutar, åtminstone om huruvida det slutar lyckligt eller inte. Andra tycker kanske att sådant förstör själva filmupplevelsen, men för mig är det inte så - tvärt om gör det så att jag kan koncentrera mig på och uppskatta filmen.

Killen har sex appeal, även om han är född 1964.

Såg på The Lake House på femman nyss. Fastnade, även om jag inte riktigt gillar Sandra Bullock. Är ju ganska svag för Keanu Reeves, så det vägde väl upp... Hur som helst så var jag faktiskt tvungen att kolla upp slutet. Jag ville ju så gärna att de skulle få varandra och vågade inte fortsätta titta sista timmen utan att veta hur det skulle gå.

Bästa frukosten till någon man älskar...

.. i det här fallet till mig själv!

För att orka plugga hela dagen behöver man faktiskt en bra start, och då är banana pancakes med stekta bananer i kolasås och lite Chunky monkey till helt perfekt som sen frulle.

Saturday night med tentaplugg.

Den här helgen blir det inga festbilder från min sida - jag är nämligen hemma med feber och pyjamas och pluggar kirurgi.

För att göra det hela lite mindre tråkigt ritar jag små bilder och färglägger med fina färger. Mycket roligare än kirurgiboken.

Lätt fredagspasta.

Jag kom hem idag och var så himla trött och hungrig, och sugen på någon god, snabb pasta till middag.

Jag kokade lite pasta med en massa salt, samtidigt som jag kokade upp matlagningsgrädde, hackad vitlök och en slurk vitt vin i en annan kastrull. När såsen småkokat någon minut stängde jag av plattan och rörde i en äggula.

Jag strimlade purjolök och skar upp små buketter färsk broccoli som råstektes en stund. Sen hade jag i frysta gröna ärter, hackad spenat, salt och peppar. När allt var färdigt blandade jag ihop det i stekpannan, så fick det ligga där och gotta till sig lite innan jag la upp en lagom portion som toppades med en massa riven parmesan. Yummy yummy in my tummy!

Sophiahemmets muntergökar.

You just gotta love skolans intranät. Det är väldigt bra att ha när man skriver ångestladdade uppsatser och arbeten. Man kan ju ha såna här givande konversationer, som jag och Matilda har inför varje tenta och inlämningsuppgift.

[2011-01-13, 17.49] Matilda:

jag skriver om depression och sömn det suger

[2011-01-13, 17.51] Josefin:

blääääääääääääääääh

[2011-01-13, 17.51] Josefin:

jag skriver om heroin fast det har jag säkert redan sagt

[2011-01-13, 17.53] Matilda:

heroin är väl bättre än sömn, det är så tråkigt att jag knappt orkar hålla mig vaken

[2011-01-13, 18.03] Josefin:

funderar på att ta en matpaus och titta lite på criminal minds, innan jag blir helt galen. nu har jag iallafall lite mat, hittade en hel falukorvsring för 10 spänn på ica idag

[2011-01-13, 18.17] Matilda:

den och lite heroin så är du som ny sen

(Har jag nämnt att jag och Matilda tänkt skriva c-uppsatsen tillsammans sen? För utomstående kanske det inte verkar som någon bra idé grundat på ovanstående, men det är det visst. Vi jobbar faktiskt bra som attan ihop, bara vi sitter på samma ställe.)

Börjar tvivla på min förmåga att stava. Och läsa.

Nu har jag läst (och skrivit, men mest läst) så himla mycket om heroin att hela ordet börjar se konstigt ut.

Inte kan väl Bengt Svensson ha stavat fel på omslaget?

Varje gång jag skriver heroin tänker jag "stavas det verkligen så?". Men det gör det ju. Annars har de stavat fel i all litteratur jag läst. Och det mina vänner, det är jättemycket litteratur.

If you struggle hard rest on your brother's weary shoulder.

Den här Josefin-låten med finfina First Aid Kit utklassar faktiskt måndagens favorit med Magnolia Electric Co. Den är faktiskt så bra att jag måste ha med hela texten också, så att ni kan både se och höra hur bra den är. Jag är ju en textmänniska, så åååååh, så himla bra tycker jag den är!

You go with feet bare in the snow, you raise up your head to the dead
You seek of such magical things and nobody knows where you've been

In the light the growing light, you know it isn't hard to fight
The demons you left behind

You run up the hills through the sun, you go head held high, face the sky
You know of such magical things and nobody knows you within

In the rain the pouring rain, don't loose your hope don't loose in vain
There's demons you fear tonight, those demons you have to fight

And if you struggle hard rest on your brother's weary shoulder
And if you shall ever wonder listen to your wise mother

In the dark the growing dark, you know that you can find the spark
That guides you home my friend
My friend Josefin

Jag är livrädd.

I dag ska jag skriva tenta. Läkemedelsräkning del två. Räkna dropptakt och hur länge gasflaskor räcker och hej och hå. Håll tummarna klockan ett!

Bra umgänge dämpar ångesten.

Efter halvdag på praktiken och studiebesök på BAS (Beroendeakuten) mötte jag upp Kristin och åkte hem till Lollos nya lägenhet. Den var jättefin, men kylskåpet var lite tomt så vi köpte med oss skräpmat hem.

Jag vill gå ned något kilo, men var så himla hungrig (och föll för grupptrycket) så jag köpte en pizza med köttfärs, mozzarella och fetaost. Mumma. Till det värsta bästa sällskapet och ett glas rött. En toppenkväll med andra ord!

Dagens favorit.

I dag lyssnar jag förresten på Magnolia Electric Co. 

Jag har ju alltid drömt om att någon ska skriva en riktigt, riktigt bra låt till mig. Tills den dagen kommer lyssnar jag på Josephine. Mando Diao har också gjort en låt med samma namn, men den är inte fullt lika bra som den här.

I lived so long with the shadows

Lord, I became one of them

Oh, what a fool I've been

Soul Kitchen och tyskfeber.

I går var jag och Mary på bio och såg den tyska filmen Soul Kitchen, som var väldans bra och som folk borde gå och se. Den visas bland annat på mysiga Victoria på Götgatan.

Mycket finare än Sergelbion.

Jag blev jättesugen på att lära mig tyska, och såklart på att åka till Tyskland, men det har jag ju inte tid med nu eftersom jag pluggar heltid till sjuksköterska och ska läsa en kvällskurs i ryska under våren. Därför får jag nöja mig med att surfa runt på Wikipedia och läsa om tyska städer, tills jag har tid och råd att ge mig iväg ett tag.

Leverkusen är den roligaste av de städer jag klickat mig in på hittills. Eller ja, egentligen verkar det vara en ganska trist stad, men med ett ganska bra fotbollslag och såklart ett väldigt roligt namn.

Tiden flyger iväg.

Ibland slås jag av insikten att jag håller på att bli gammal.

Jag fick ragg...

...sockor alltså. Mamma har varit i Lettland igen, och hade med sig ett par nya, fina raggsockor åt mig. Raggisar är bland det bästa jag vet, och de här matchar ju faktiskt mitt stickade överkast också. Jag önskar att jag kunde sticka, då skulle jag sticka hur mycket fina sockor som helst. Tyvärr konstaterade min slöjdlärare i högstadiet att jag är totalt värdelös på handarbete, så jag får nöja mig med att köpa på mig några par när jag är i Riga ibland, och med sånt jag får i gåva.

Mina fötters nya bästa vänner.

Musik för en lördagkväll.

Jag gillar (nästan) alltid Johnossi. I dag, som så ofta annars, gillar jag Family values lite extra.

Just like the memory and the wisdom of the water

our souls were connected in so many ways

När alla clownerna har gått från jobben.

Det var en så himla, himla bra kväll i går. Den bästa på länge faktiskt, och i helt fantastiskt sällskap såklart.
Visserligen var väntan på att Sad day for puppets (som är jättebra på skiva men inte alls bra på scen) och Pascal (som har fina affischer men inte alls var värda att lyssna på) skulle spela färdigt så vi kunde få dansa lååååååååång, men det var helt klart värt det. Vi fick dansa järnet till en massa bra indiedängor - det var nästan som att vara på Ace för tre år sedan.

Jag har tyvärr inga bilder att bjuda på, eftersom vi hade så fullt upp med att vara lyckliga, men bjuder på en av favoritdanslåtarna istället.




Min ena sko, och mitt ena knä gick sönder lite, det var svettigt, det var rökigt och vi sjöng med i alla låtar. För första gången på jag vet inte hur länge struntade jag i huruvida folk tyckte att jag var snygg, struntade i hur jag dansade och var inte för full, och det verkar vara receptet för framgång.

Tack alla fina vänner!

Ändå dör jag med varje steg jag tar.

En jättefin cover med Anna Järvinen och världens bästa Annika Norlin. Den här kan jag lyssna på trehundra gånger i sträck, nästan.

se inte tillbaks

ändå dör jag med varje steg jag tar

se inte tillbaks

bara lite lite bättre

det gör ont för varje hjärtslag

Jag lägger aldrig ner.

En förjävla fin låt. De som är nära, de vet. Men jag lägger aldrig ner. Jag ger aldrig upp. Tro inget annat.

Jag skulle aldrig ställa krav på dig,
jag vet du vill va fri
...
Och jag vet att du har mycket,
att ångesten den styr
men det här är mycket större och du bara flyr
...
Jag vill ha dig tillbaka, som du var när vi var små
jag kunde bara titta på dig och alltid förstå

Katt åt elskåp, blev proppmätt.

På gårdagens inlägg med en "rolig" historia fick jag en kommentar med en vits, och även om den var på rätt låg nivå blev jag på lite bättre humör. I dag när det är grått och mörkt och sinnet känns tungt skulle jag därför bli jätteglad om just du, fantastiska människa som läser det här, skickade en din bästa (eller sämsta) vits.

Inleder med en gammal högstadiekamrats favorit:
Katt åt glödlampa, lös i magen.

Ge mig en vits så blir jag kanske så här glad!          

Hur man överlever dagen:

(från sidan med "roliga" historier i Kalle Anka, vad annars?)

Jag kommer göra dig besviken

Försöker överleva den här kalla och mörka morgonen, så jag lyssnar lite på Håkan Hellström, äter varm och jättestark soppa till frukost och tänker på att det är en röd dag i morgon så jag kan sova hur länge som helst då.

Om du älskar mig, kommer jag lämna dig

Och om du lämnar mig, kommer jag att älska dig

Tvåtusentio - året som gick.

Jag tänkte sammanfatta året som gick, men orkade som inte riktigt tänka själv och eftersom dagarna gick och det blev allt längre sedan det gamla året tog slut lånade jag den här listan från UnderbaraClara, innan det blev för sent.

Gjorde du något 2010 som du aldrig gjort förut?
Åkte till Lettland. Klädde ut mig till uggla. Blötlade linser och bönor och grejer. Hade en romans med en italienare. Kokade kålsoppa.

Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tror inte ens jag hade några.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, men några gamla bekanta blev väl det.

Dog någon som stod dig nära?
Ja. Visserligen var vi inte så nära längre, men jag tror att en liten bit av mig dog också när jag fick reda på det.

Vilka länder besökte du?
Lettland och Grekland.

Semestertjejen åkte tåg i Lettland.

 
Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Motivation.

Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
31/7 då jag var på en helt fantastisk spelning med mitt absoluta favoritband, Billie The Vision & The Dancers. Det var så himla, himla bra, och efteråt var jag så sjukt lycklig och pirrig i jag vet inte hur många dagar.

Vad var din största framgång 2010?
Att jag klarade av läkemedelsräkningen (visserligen bara första delen, there's more to come) och inte gav upp när allt kändes kämpigt och motigt med skolan.

Största misstaget?
Att jag inte alltid la ned tillräckligt med energi på skolan.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Oj oj oj... Många gånger. Värst var nog luftvägsinflammationen jag fick lagom tills vi skulle åka hem från Kreta. Jag trodde jag skulle dö på flyget hem.

Bästa köpet?
Min HTC Wildfire, som är mitt livs (enda) kärlek just nu.

Vad spenderade du mest pengar på?
Kläder och mat, skulle jag tro.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Min familj och mina vänner - allt roligt vi gjorde, och hur stöttande alla var när det verkligen behövdes.

Min fina minsta lillebror var en av dem som gjorde mig glad. För det mesta.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Palpitation - Light can fix me
Bad Cash Quartet - Twenty two
Billie The Vision & The Dancers - Anywhere but there
Frightened Rabbit - Keep yourself warm
Steget - Kom igen
Säkert - Fredrik
Håkan Hellström - River en vacker dröm

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Det var mycket berg. och dalbana. Men mestadels glad efter sommaren.

Vad önskar du att du gjort mer?
Upptäckt musik. Umgåtts.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Varit tråkig och trött.

Hur tillbringade du julen?
Hemma hos mamma med hela familjen, med spel och skumpa hemma hos Erik och på Kvarnen.

Utan julgrisarna framme på bokhyllan hos mamma är det ingen riktig jul.

Blev du kär i år?
Mer förälskad än kär. Men jag är alltid lite olyckligt kär.

Favoritprogram på TV?
Glee, Halv åtta hos mig samt allt med Gunde Svan. 

Största musikaliska upptäckten?
Arthur Russell. Kanske inte den största, men den jag har färskast i minnet.

Något du önskade dig och fick?
Världens bästa semester med min syster, godkänt på läkemedelsräkningen och världens bästa praktikplats på vårdcentralen i Järva.

Sol, glass och väldigt lata dagar på semestern i Hersonissos.

Något du önskade dig men inte fick?
En Tempur-kudde och den stora kärleken.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Lite mer självinsikt i början av året, och fler resor.

Vad fick dig att må bra?
Solen, mina nära och kära, att lämna landet, bli singel, musik och hoppet om framtiden.

Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Skolkade från skolan. Dagen efter hade jag fest med ballonger, tipspromenad och jättemånga tårtor.

Fina tjejer på födelsedagskalas. Pinglan i mitten vann såklart tipspromenaden!

Vem saknade du?
Min gammelmorfar. Då lyssnade jag på den här låten.

De bästa nya människorna du träffade?
Oj. Så himla många att jag inte vågar nämna några namn, för jag vill inte glömma någon. Men de som känner sig träffade känner himla rätt!

Mest stolt över?
Att jag hittade tillbaka till mig själv.

Högsta önskan just nu?
Avslöjar jag inte, av rädsla för att den inte kommer slå in. (Vilket den nog ändå inte kommer göra, men det sägs ju att hoppet är det sista som överger människan).

Retro camera.

Jag hittade en rolig kamera-app till min telefon och upptäckte att det gick att ta så här snygga bilder. Det är vad jag har att bjuda på så länge. I morgon kommer min något försenade årskrönika.