Jag måste bara berätta, innan jag lägger mig och försöker sova (trots min brutalstora ångest inför att börja skolan igen i morgon) om något fint som hände i dag.
Jag var på väg till Sofie för att semmelfika och prata ångest och ömka henne som var stackars sjuka flickan, när jag plötsligt insåg att jag satt på fel buss. Hade hoppat på 55an istället för 66an, och när vi nådde hållplatsen Färjeläget blev jag lite orolig. Plötsligt var vi vid ändhållplatsen, Teng...någonting och det var typ sjutton grader kallt ute.
"Vaddå "ej i trafik" tänkte jag, och gick halvt gråtfärdig (ni som känner mig vet hur lätt jag blir halvt gråtfärdig, eller helt) fram till busschauffören. Han tyckte synd om mig som hade dålig koll och var för tunt klädd, och körde mig bort till Sofiaskolan på sin rast. Vilken hjälte!
