söndag, september 12

Vi kommer aldrig, kom igen och säg att vi aldrig.

Hösten för två år sedan. Det var jag och Mary, det var konserter, det var öl och mousserande jordgubbsvin och dans, dans, dans. Det var början på en vänskap, och på livet som vuxen. Jag vet inte hur vi hade råd, eller orkade gå ut fem dagar i veckan och fika vareviga dag, gå runt i skinnjacka (nästan) hela vintern eller hur vi ens klarade av att plugga samtidigt. Men det gjorde vi.






Jag vet vi var unga och somliga vill kalla oss för dumma
men jag saknar vår naiva blick och att varenda känsla var på liv och jävla död.

Jag ville egentligen lägga upp en musikvideo, men låten jag ville ha fanns inte på Youtube och jag orkar inte fixa. Klicka därför HÄR för att höra låten!